Årens lästa böcker

Utmaningar 2024

söndag 13 oktober 2013

Ännu talar träden


Titel: Ännu talar träden
Författare: Calixthe Beyala
Förlag: Leopard
Band: Inbunden
Tryckt: 2003
Antal sidor: 352
Finns bl.a. att köpa hos: Adlibris | Bokus

Nu i oktober är det Afrika som gäller i Jorden runt-utmaningen hos Lyrans Noblesser. Till detta tema valde jag boken Ännu talar träden av Calixthe Beyala, den första av hennes böcker som översattes till svenska. Beyala är bosatt i Frankrike men kommer ursprungligen från Kamerun.

Boken är skriven i berättarform, ett kapitel för varje kväll som det hela berättas. Den som berättar är Eden. Hon är ung i början av boken och hinner under berättelsens gång bli vuxen. Hon är dotter till en byhövding i byn Issogo i Kamerun. Berättelsen tar sin början i ett tidigt 1900-tal. Vi får stifta bekantskap med en del kolonisatörer, både fransmän och tyskar. En dag i början av berättelsen dyker en underlig fransman vid namn Michelangelo de Montparnasse upp i byn. Han stannar där ett tag och blir en del av gemenskapen. Denne man kommer och går sedan under hela berättelsens gång. Eden berättar om sitt eget liv, och byns och om landet. Berättelserna har inte alltid med varandra att göra och ibland så undrar man, vad hände sedan?

Ibland är historien brutal och hemsk, det jag mest tänker på då är hur kvinnorna behandlades. Jag känner verkligen med Eden för hennes levnadsöde är ganska tragiskt. Men förutom allt hemska och sorgliga innehåller berättelserna också en stor dos humor. Det är lite kul när hon beskriver hur negrerna ser på den vite mannen och tvärtom. Något annat som är intressant är alla berättelser om gammal skrock och magi som levt kvar sedan lång tid tillbaka. Boken känns väldigt lättläst och språket är riktigt poetiskt. Man får väl inte lära känna alla karaktärer på djupet direkt, men det kompenseras utav vissa miljöbeskrivningar som är helt magiska. Tycker att boken gav en spännande läsupplevelse som säkert kommer att sitta kvar ett tag.

Handling: 
"Det sades att...
Att vad?

Eden, så gammal att inte ens stjärnorna minns hennes ålder, börjar sin berättelse:
...och det inget annat än Afrikas historia samlad mellan legenden och den nya tiden. Under nätternas gång ska jag berätta för er hur Assanga Djuli tomhänt bjöd inkräktarna motstånd, om hur min hunsade mor med bitter ironi lyckades frigöra sig från sin situation. Jag ska berätta om Fondamento de Plaisir, en girig skönhet som upptäckte ett sätt att ta sig fram och om hur fransmannen Michelangelo de Montparnasse likt en död fisk spolades upp på flodstranden hos oss och fick oss att drömma om industriell utveckling. Under loppet av de fruktansvärda händelser som följer här kommer ni kanske att förstå varför afrikanerna aldrig tror på vad de ser och varför vårt folk fyrtio år efter självständigheten fortfarande står med fötterna i den gamla tiden och huvudet i tjugohundratalet.

Den som har fått nog av att lyssna....
Kan lämna världen."

Betyg: 4 / 5


3 kommentarer:

  1. Den verkar ju intressant. Jag ska försöka hitta den.

    Sv: Tack för berömmet om mina sommarbilder.

    Kram/Gilla

    SvaraRadera
  2. har mig veterligen inte läst någon bok om någon som kommer från Kamerun. den lägger jag på minnet. tack för tipset!

    SvaraRadera
  3. Den var en utmaning att läsa och ta till sig, men jag är glad att jag gjorde det för jag fick massor av nya tankar av den!

    SvaraRadera