Ja då har en vecka till gått. Nu börjar det gå mot ljusare och varmare tider och vissa dagar har man faktiskt haft vårkänslor.
Hos Annika är det som vanligt bokbloggsjerka, och denna veckan lyder frågan:
Brukar du läsa dedikeringarna som brukar finnas i början eller slutet av böckerna? Vilken är i så fall den mest minnesvärda?
Jag läser allt i böckerna så även alla dedikeringar och tack. De flesta kommer jag inte ens ihåg efteråt för det känns lite samma. Det är tack till mammor, pappor, söner, döttrar, hustrur och män som är det vanligaste. Men någon enstaka gång så stöter man på något lite annorlunda som man faktiskt kommer ihåg. För mig är en av de minnesvärda dedikeringarna den som är i början av Mo Yans bok Vitlöksballaderna. Orden lyder så här:
Nordöstra Gaomi -
den plats där jag föddes och växte upp!
Trots allt elände du gav oss
tillägnar jag dig dessa dystra ballader.
Jag hade ju en gång i mitt liv tänkt läsa Mo Yan. Den gången har inte inträffat än.
SvaraRaderaNä, tack och sånt läser jag sällan. Hoppar hellre på en ny bok direkt! :)
SvaraRaderaJag läser också allt i böckerna :)
SvaraRaderaÅh vad fin den var! Jag brukar läsa dedikationerna, men för det mesta så kommer jag inte ihåg dem.
SvaraRaderaDen var fin och lite annorlunda.
SvaraRaderaja, det var fint! men som du säger, man lägger oftast inte på minnet
SvaraRaderaDet var en fin tillägnan :) Har för mig att han gjorde ytterligare en fin i Det röda fältet, men kommer inte ihåg säkert...
SvaraRaderaEtt fint exempel!
SvaraRaderaJag läser också allt i en bok! Men det är inte alltid jag kommer ihåg dedikationer och tacklistor. Ditt exempel var verkligen speciellt.
SvaraRaderaVäldigt fin dedikation! Jag har läst boken och det var något välbekant över orden, men jag kom inte ihåg dem från boken tyvärr. ;)
SvaraRaderaDen hade ju något att komma med till skillnad från många andra.
SvaraRaderaJag läser också allt i böckerna :) Kan inte låta bli, man kan ju missa något ;))
SvaraRadera