Oceanen vid vägens slut

Titel: Oceanen vid vägens slut
Författare: Neil Gaiman
Bokförlag: Månpocket
Format: Pocket
Tryckt: 2015
Antal sidor: 223
Finns bl.a. att köpa hos: Adlibris | Bokus | CDON
Vill tacka Månpocket för boken!

Oceanen vid vägens slut är andra boken av Neil Gaiman som jag läst. Har tidigare läst Coraline, som jag tyckte var lite småspännande. 

Den här berättelsen handlar om en man som besöker den plats där han bodde när han var sju. När han återkommer till platsen sätter han sig på en bänk och reflekterar över sommaren då barndomen tog slut. Då minns han saker som han inte tänkt på under en lång tid. Det är händelser som är både mörka och skrämmande på många vis, om saker som inte var vad man kunde tro och han minns även sin kärlek till sagor.

Jag vet att denna bok säljs som vuxenbok i vissa länder och som barn/ungdomsbok här i Sverige. Kan absolut förstå att det kan vara olika, för detta är definitivt en berättelse som kan läsas av personer i olika åldrar. Men jag skulle nog rekommendera från 13-14 år och uppåt. Oceanen vid vägens slut är en mörk och spännande berättelser med inslag av fantasy och magi. Det är en otroligt lyckad blandning. Storyn är verkligen otroligt bra. Gaiman skriver med ett helt fantastiskt språk så man njuter verkligen av berättelsen trots mörkret. En bok som jag varmt kan rekommendera till alla som inte läst den, för det är en otroligt fin bok.

Baksidestext: Detta är berättelsen om en pojke vars oskuldsfulla barndom tog slut våren då han fyllde sju år. Det var våren då gruvarbetaren inackorderades och då familjen tog hjälp av barnflickan Ursula Monkton.
   Det var våren då pojkens världar - både barnets fantastiska och de verkliga förändrades för alltid.


Betyg: 4+ / 5