Titel: Min fantastiska väninna
Serie: Neapelkvartetten
Författare: Elena Ferrante
Översättare: Johanna Hedenberg
Bokförlag: Norstedts
Format: Inbunden
Utgiven: 2016
Antal sidor: 335
Finns bl.a. att köpa hos: Adlibris | Akademibokhandeln | Bokus
Min fantastiska väninna av Elena Ferrante har stått i min hylla länge, men nu är den läst. Det är första boken i Neapelkvartetten. Boken har underrubriken Barndom och tonår. Boken är läst i Boktolva 2025, Hyllvärmarutmaning 2025 och Kaosutmaningen 2025.
Bokens första mening: "I morse ringde Rino, och jag trodde att han ville ha pengar igen så jag tog sats för att säga nej."
Så här står det om handlingen: "I en hyreskasern nära landsvägen i femtiotalets Neapel växer de båda
flickorna Elena Greco och Lila Cerrullo upp och blir vänner för livet.
Det är efterkrigstid, nödår och våldet präglar fortfarande Italien i
form av lönnmord och godtyckliga avrättningar. Lila är den självklara
ledaren, den snabbfotade, den våghalsiga, den kvicktänka och den elaka.
Det är också Lila som slår Elena ur brädet som skolans bästa elev, hon
har lärt sig läsa själv och kommer etta på alla prov. Skolgången utgör
ett löfte om en bättre framtid för dem båda, men Lila, dotter till
skomakaren Fernando och hans hustru som båda är analfabeter, är den som
tvingas ge upp studierna medan Elenas far, som är vaktmästare i
stadshuset, ser till att dottern får fortsätta att gå i skolan.
Lila
gifts i stället bort vid 16 års ålder med Stefano Carracci, son till
den mördade maffiabossen, Stefano som driver familjen Carraccis
livsmedelsbutik med framgång i kvarteret. Elena, däremot, fortsätter sin
utbildning, och drömmer om att skriva. Båda flickorna känner sig i
hemlighet dragna till Nino Sarratore utan att de avslöjar något för
varandra och blir därmed varandras rivaler. Nino växer också upp i
hyreskasernen och är son till järnvägsarbetaren och poeten Donato
Sarratore som en gång förfört änkan Melina Cappuccio men övergett henne
varpå hon försökt ta sitt liv. Nino är studiebegåvad, men utan mål i
livet eftersom han hatar sin far. Nino kommer så småningom att spela en
avgörande roll i båda flickornas liv."
Hur var boken: Boken har lite långsamt tempo, vilket inte alltid passar mig, men i denna berättelse gör det sig bra. Språket är väldigt fint och de två flickornas vänskapsförhållande är på alla sätt intressant. Men det är lite många karaktärer vilket kan bli aningen rörigt. Kände inte riktigt att boken grep tag i mig förrän framåt slutet av boken. Berättelsen var i alla fall tillräckligt intressant för att jag skall vilja fortsätta serien.
Betyg: 3 / 5
tyckte mycket om Ferrantes böcker, sextio år italiensk kvinnohistoria.
SvaraRadera