onsdag 13 juli 2016

Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse


Titel: Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse
Författare: Henrik Johansson
Bokförlag: Rastlös Förlag
Format: Häftad
Tryckt: 2016
Antal sidor: 135
Finns att köpa hos: Adlibris | Bokus | CDON
Tack till Rastlös Förlag och Henrik Johansson för boken!

Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse är Henrik Johanssons andra bok. Har tidigare läst hans första bok Av kött och blod, vilken jag gillade mycket. Denna nya bok är en härligt hopkok av noveller och dikter. De flesta är otroligt korta berättelser som går på nolltid att läsa.

Som med de flesta samlingar av detta slag så finns det berättelser som är jättebra och sådana som ger en lite mindre. Så var det även med denna. Men jag gillar författarens sätt att skriva och gillar den lite absurda ton som berättelserna har. Detta genomsyrar hela boken. Berättelserna ger en känga år samhället och en speciell känga får arbetsförmedlingen och deras byråkrati. Människor måste jobba och jobba, som om inget annat finns i livet, man fastnar i arbetslivet ekorrhjul. Det mesta är riktigt vassa och klockrena skildringar och jag måste säga att jag tycker att det är väldigt underhållande.

Det finns två berättelser som jag tycker sticker ut extra mycket. Den ena är titelnovellen Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse. Den är indelade i tre akter och handlar om hur en bagare grävs upp ur sin grav för att arbeta av sina skulder. 

Här bjuder jag på några meningar ur denna berättelse:

"Jag låg i min kista, men två bankirer grävde upp mig. De sa att de hade höjt räntorna efter min död och att jag var skyldiga dem pengar. De sa att politikerna har förlängt pensionsåldern till fem år efter döden och Medlinginstitutet har sänkt lönerna till två meter under jorden"

Den andra novellen som blev en favorit var den sista i boken. Den heter Dödskampens skönhet. Den handlar om en ung uppkomling, tillika djurrättsaktivist som brinner för att kämpa mot den grymma valjakt som förekommer. Denne unga man dras in i kampen för att befria en politisk fånge, tillika djurrättsmartyr som sitter i fängelse i Asmarita. Här vädras medias metoder och även yttrandefriheten.

Baksidestext: En mjölbagge vaknar upp och är förvandlad till bagare. En kock grävs upp ur sin grav för att arbeta av sina skulder. En förtvivlad djurrättsaktivist tappar tron på sitt eget engagemang. Människor kämpar på jobbet, ger upp, sugs ut, svettas, vinner och skrattar.
   Döden möter vi genom Lilja som hoppade från bron eller dog i kriget. Vi ser den i barnen som difterin tog och i det lilla som finns kvar inom den arbetslöse.
   Skrattet hittar vi i bagarnas dans och i naiva besök på Arbetsförmedlingen.
  Johanssons blick söker, fokuserar på olika saker, men skärpan finns där hela tiden. Han sträcker ut sitt berättande: från 1800-talets statare till en framtida författarskola.


Betyg: 4 / 5

Läst i #summerread16 och #läsalotsommar16

1 kommentar:

  1. Båda novellerna du nämner var bland mina favoriter också :) Särskilt Dödsdansens skönhet. Den kommer jag nog inte glömma i första taget.

    SvaraRadera