Vi har alltid bott på slottet

Titel: Vi har alltid bott på slottet
Författare: Shirley Jackson
Översättare: Torken Franzén
Bokförlag: Mima Förlag
Format: Inbunden
Utgiven: 2017
Antal sidor: 175
Finns bla att köpa hos: Adlibris | Bokus
Tack till Mima Förlag för boken!

Vi har alltid bott på slottet av Shirley Jackson är en modern gotisk skräckklassiker och jag hade hört otroligt mycket gott om den innan den oväntat ramlade in i min bokhylla för ett bra tag sedan. Som jag skrivit flera gånger tidigare så har livet kommit emellan så läsningen har inte flutit på så bra periodvis så boken blev inte läst förrän nu. 

Så här står det om handlingen:

"En gång var de sju i familjen Blackwood. Men en dödlig dos arsenik fann vägen till familjens sockerskål. Den enda som undvek sockret till bären var äldsta systern Constance. Hon misstänktes för mord på sina föräldrar, sin bror och sin faster, men frikändes. Sedan dess lämnar hon aldrig slottet, sätter inte foten utanför dess trädgårdar.
Farbrodern Julian åt av giftet men överlevde. Numera rullstolsbunden skriver han maniskt på sina memoarer. Merricat, Constances lillasyster, kom inte till bords alls den där kvällen för sex år sedan, eftersom hon skickats till sängs utan mat som straff för olydnad. Det är hon, Merricat, nu arton, som berättar historien. Och hon gör allt för att skydda sin storasyster, om hon så ska tvingas använda häxkrafter. En dag besöker deras kusin Charles slottet. Omedelbart hotas dess sköra, mörka hemligheter."

---

När jag började läsa boken så förväntade jag mig en lite ryslig bok, men när jag läst ett tag så insåg jag att boken inte var så skrämmande som jag trott. Den var däremot mörk och lite mystisk. Kände att jag inte visste var jag hade karaktärerna. Tyckte om karaktärerna och främst den yngre systern Merricat. Hon är barnslig och samtidigt lite skrämmande. Man fick inget grepp om hon bara var naiv eller om hon var ond. Detta gjorde berättelsen så intressant. Beskrivningarna av miljöerna och deras hem kändes också väldigt mörka och dystra, men systrarnas beteende mot varandra och Constances ständiga matlagning gjorde det ändå mysigt på något sätt. Man undrar boken igenom vem som begått morden som skett i huset.

Gillar författarinnans språk vilket gör att boken är otroligt lättläst och hon får verkligen läsaren att leva sig in i karaktärernas liv. Men att jag förväntat mig mer spänning än det blev gör att betygen inte blir riktigt på topp. Men riktigt bra ändå.

Betyg: 3,5 / 5

Läst i 6 klassiker på 6 månader - del 3 vår 2019